Finns betygsinflationen?

En av mina grundstämningar som person, är att jag ofta blir förbryllad. Det bara är så, antagligen för att jag har en inneboende vilja att förstå saker och ting. Betygsinflationen är en sådan sak, om den nu finns och jag får ärligt talat inte bilderna att gå ihop.

Bild ett
I ett PM från Skolverket, Betygsinflation - betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen,  diskuteras frågan om betygsinflation, om den finns och vad den i så fall kan bero på; och det hela utmynnar i att Skolverket tar ställning för att betygsinflation förekommer allt sedan de målrelaterade betygen infördes. (s. 5) Så kan det vara.

Bild två
I en annan rapport från Skolverket, Vad påverkar resultaten i svensk grundskola, finns en något djupare analys i ämnet och betygen jämförs på längden och bredden utifrån skillnader mellan olika gruppkonstellationer: pojkar-flickor, svensk-utländsk bakgrund och barn till hög- respektive kortutbildade. Särskilt intressant är att studera föräldrarnas sammanlagda utbildningsnivå och tidsserien vad detta gör för elevernas betyg, då de största skillnaderna kan ses mellan barn till hög- respektive kortutbildade. (s. 46 f.) Detta verkar tala för betygsinflation, eftersom jämförelsegrupperna hålls stabila.

Bild tre
För att kontrastera ovanstående två bilder tittar jag på SALSA, ett statistikverktyg som Skolverket har försett oss med, där det går att plocka ut meritvärden för kommuner eller enskilda skolor, ställt i relation till exempelvis föräldrarnas sammanlagda utbildningsbakgrund. Och när jag gör det för Filipstad går det att rita nedanstående figur.

Figur 1. Meritvärden och föräldrarnas sammanlagda utbildningsbakgrund i Filipstad, åren 1998-2012. (Klicka för större bild.)

 I figuren finns två Y-axlar där den vänstra visar meritvärdet för elever som har gått ur grundskolan och den högra visar föräldrarnas sammanlagda utbildningsnivå enligt en viss indexeringsprincip. X-axeln visar åren från 1998 till 2012. 
   Det som slår mig är att kurvorna följer varandra åt tämligen väl, trots att den bitvis är lite hackig. Än tydligare blir denna tendens om hela riket plockas in, vilket framgår i figur 2.

Figur 2. Meritvärden och föräldrarnas sammanlagda utbildningsbakgrund för hela Sverige åren 1998-2012. (Klicka för större bild.)

Vad är det vi ser, egentligen? Är det betygsinflation eller är de ökande betygen ett resultat av att vi har fått fler föräldrar med allt högre utbildning, vilket är en aspekt som ovan nämnda PM och rapport inte diskuterar. Åtminstone hittar jag inte något sådant. 

   Vi ska inte förledas av att den grafiska framställningen ser elegant ut och dra några förhastade slutsatser om ett enkelt linjärt samband, men... De där rackarns kurvorna följer varandra åt allt för mycket för att jag ska kunna släppa dem och de går definitivt inte på tvärs gentemot varandra.

Bild fyra

Om SALSA visar något viktigt, blir kanske slutsatserna att Filipstads kommun lika gärna kan köra sitt nuvarande skolutvecklingsprogram i papperskvarnen, eftersom tendensen är betydligt äldre än skolutvecklingsprogrammet. Istället verkar det vara en god idé att dra igång en strategisk satsning på vuxenutbildning i allmänhet och i synnerhet inrikta sig på unga vuxna som har skaffat barn eller är på väg att göra det. Det vore tidiga insatser om något.

   Jag blir väl inte sömnlös av att bilderna inte går ihop... eller jo, det blir jag, även om jag inser att bilderna inte är ömsesidigt exkluderande. Problemet är att för en koherent bild krävs ett särskiljande av eventuell betygsinflation från andra effekter. Jag kan inte hitta något sådant, men jag kan väl i och för sig läst slarvigt och det finns mycket mer att läsa än det jag har studerat.

   I vilket fall, detta retar min nyfikenhet och jag önskar att jag kunde överföra den typen av nyfikenhet till mina elever. Det vore en nåd att stilla bedja om.